Positivt.

Gårdagens besök på Stenbergska gav positiva besked. En noggrann undersökning av bråcket visade att det kryper tillbaka av sig själv. Sedan har jag lärt mig att stoppa det innan det får visa sig. Så framtiden får visa eventuell fortsättning. Telefonkontakt med min bästa doktor på lasarettet resulterad i ett droplnbesök i dag fredag. Med många olika blodprover. Resutatet var att alla var bra. Så nu väntat ett besök på ögonavdelningen den första juli. Det ser jag fram emot för det börjar bli svårt att se bokstäverna när jag skall skriva. Och en annan bra sak är att demonvärmen är på väg att dra sig tillbaka. För i mitt fall har den  en förödande inverkan på mitt mående. Så vill jag önska alla ett trevligt veckoslut.

Värmeslag ?

Inte riktigt men det gäller att minimera aktiviteterna. Det man får ägna tid åt är att försöka träna på att få tillbaka en del av de muskler som en gång fanns.I morgon skall jag träffa en mycket bra läkare på vårdentralen.Det blir kontroll och bedömning av det nya bråcket som försöker tränga sig upp från innandömet. Har fortfarande någorlunda koll än så länge men på sikt blir det väl en runda hos kirurgerna. Alla operationer  verkar vara inställda men blir det akut då vet jag ju hur det slutar. De senaste dagarna har jag ägnat åt armarna. Hantlar är bra och även gummiband. Vet inte om jag skall skratta eller gråta  när jag tittar där musklerna fanns.Men det gäller att nöta på i en takt som man orkar med. Försöker trösta mig ett kinesiskt ordspråk: Ny dag nytt ljus nytt hopp.

Kojdag.

I dag har vår herre välsgnat oss med en del mycket behövljgt regn.. En kojdag i skogen hände bara om det var kallare än trettio grader.Det vill säga under hela dagen. När vi körde virke med bandtrakor i guldgruvberget i två skift 04;00 till 20:00 var det minus trettrio både morgon o kväll en hel månad. Men  dagtid blia,. Mars och delar av april. En utvikning från ämnet. Det är bra med en vilodag i dag för fortfarand jagar cortisonet bort nattsömnen. Och idag var bara upp klockan 06:00 för Leo skulle hämtas i stan klockan 07:00.  Sen blir det diverse läkarbesök fyra gånger från den 25 juni till 1 juli. Så det gäller orka med det också. Känns som det är behov av en kanske sovstund. Har inte fått kontroll än på  bronkitbesvären. Men dag kvar på cortisonet och sen lite hostande med dubbelvikt högerben för andra ljumskbråcket är på väg. Ja det är jämna plågor men det som är svårast att stå ut med är när inte luften räcker till ,men har ju sett dom som har det värre så.nog kiagat för i dag.

Liten knuff.

Har nu i två dagar kämpat för att knuffa gränsen, att ge upp,bakåt.Gårdagen gick åt till att dammsuga fyra rum under mycket hostande. Men blev så klar så småningom med det planerade. I dag blev åka av på ågräsklipparen och det mycket rattande run´t träd buskar och på åversidan en del stenar som sticker  upp. Det är det jobbiga att ju mer jag rör armarna desto värre blir andfåddheten och i dag var det ju en värme som kan ta knäcken på en. Måndag var första dagen av cortisisonkuren.Hade ju glömt att den tar bort sömnen , det tog tio timmar innan det blev lite sömn så det var i stort morgon innan jag fick en liten blund. Nästa natt lite bättre så jag halverade vakenheten. Så förhoppningsvis så skall nästa natt bli ytterligare bättre. Jag får bli som trådbussarna i Stockholm på 60-talet, dom fick kraften uppitrån och det hoppas jag också kunna få.Så vill jag önska trevlig midsommar till alla som orkar läsa det jag skriver. . .

Gränsen

Gränsen där man ger upp har krupit obehagligt närmare.Så nu gäller det att bita ihop ordentligt. Vid pk- provet i dag var jag tvungen att be om transport med rullstol till medicinmottagningen. Det har hänt en gång tidigare så jag vet att nu måste det till en viljeökning. Började i dag med en femdagars cortsonkur. Bara att hoppas och be för att den skall ge en förbättring.