Mellandag.

Torsdagen kom att bli en mellandag då inget fungerar. Mer än halva nattsömnen förstörd av en krampande fot med dithörande tår. Det slutade med att när en ny dag grydde var min fot så svullen och öm att det fanns bara en sak. Högläge för foten  och att sova igen den förlorade sömnen. Och det var inga problem för jag kan sova i alla lägen. Fredag 8 maj kom, min fot var lagom ok för att hänga med ut. Men fortfarande finns rester i mitt huvud som tycker, ge upp. När jag tänker på de belopp som sjukvård och läkare lägger ned för att lyckas hålla mig vid liv…då inser jag det är upp till mig att svara mot förväntningarna. Så jag tackar Gud för att jag tilldelades en extra chans. Äntligen tog jag mig ut efter lunchen. Tempot makalöst lågt men jag strävade hela tiden framåt. Efter ett antal kortare vilopauser så hade jag faktiskt tillryggalagt 800 meter.Det var över förväntningarna. Men förstår att det måste bli lite bättre tempo men förhoppningsvis kommer det så småningom.

Ett svar på ”Mellandag.”

  1. <3 . Kan tänka mig att det är besvärligt med resterna och tankarna om att ge upp. Jag är tacksam över att du är vid liv! Kram

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *