Tillbakablick 11.1954—1955.

Efter att mönstringen klarats av så blev det ytterligare en vinter i skogen. Maj 1954 kom då det viktiga brevet från I20 Umeå. Skulle infinna mig på andra kompaniet där en antal likasinnade samlades. Vi kallades befälselever.
Sådana som fick ovett från både befäl och meniga. Utrustning och utbildning i en månad. Sedan kom resten av de inkallade.Tiden gick och vi drillades ordentligt. Så kom då dagen när det blev klarlagt vad krysset i rutan,åker skidor, betydde. 10 man från andra kompaniet, inberäknat mig själv, skull upp till Jägarskolan i Kiruna för specialutbildning i jägartjänst. Ingen frågade om vi ville åka, utan det var bara att packa sig iväg. Vi tog plats på Nordpilen i Vännäs och så startade en resa som jag inte glömmer. Ett kortare stopp i Boden och några av oss gick ut på perrongen. Helt plötsligt började tåget rulla, och vi slängde oss upp på närmaste vagn. Hittade inte igen vår plats och när konduktören kom så insåg vi att vi var på väg till Luleå. En del persedlar var kvar på tåget som åkte mot Kiruna. Men vi vägrade betala biljett till Luleå. Tåget hade delats på mitten i Boden och varje del åkte åt sitt håll. Första milen tillbaka ,lift med en tankbil. Jag satt uppe tanken och höll fast mig i stege. Sedan började vi gå, men då kom räddningen. En militärbil som skulle till Boden. Vi förklarade saken och blev skjutsade till stationen. Anlände till Kiruna 6 timmar för sent. Vi fick själva söka igen Jägarskolan. Men dagen efter då fick vi veta vad vi var värda, aldrig förr fått så mycket ovett.
To be continued.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *