Läsvärd bok.

1949-1952 när jag befann mig på “vibredda”. bland annat som dräng i Fräkenbäck, kom jag i kontakt med en grabb som hette Ivan. Inget märkvärdigt med det, han bodde i Gumbodabäcken medan övriga killkompisar bodde i Överklinten med omnejd.Där slutade den korta bekantskapen. Trodde väl jag i alla fall tills sommaren 2014. Då ringde telefonen plötsligt och en röst sade: Hej, det är Ivan Nilsson vi gjorde ju lumpen på I 20. ?????????? bara frågetecken för jag minns inte någon lumparkompis som hette så. Han envisades fortfarande. Jag låg på andra kompaniet sa jag och efter ett kortare tag blev jag landsförvisad till JS i Kiruna. Därefter undangömd på Vännäs läger. Ja, men Du hälsade ju på  när jag hade betongstationen i Gumboda fortsatte han.  Jaha det är du, varför blandade du in det militära tyckte jag. Vi hade alltså varit på samma regemente utan att egentligen ha träffats där.
Ivan berättade vidare att någon förfader bott i Knaften för att senare flytta till Lomfors, beläget vid Vänjaurbäckens utflöde i Öre älv. Sedan blev det flytt till Gumbodabäcken där han alltså bodde när vi blev bekanta första gången.
Jag visste lite om hans flackande runt jorden och träffade hans Brasilianska fru när jag hälsade på vid betongstationen.
Jag har skrivit en bok som heter Drömmen om Brasilien fortsatte Ivan. Efter ett tag fick jag boken som jag noggrant läst.
En helt fantastisk bok som handlar om hans sjömansliv och flytten till Brasilien och flytten Sverige.
Välskriven och helt enkelt sagt verkligen spännande.  Kan på det allra varmaste rekommendera boken.
Den säljs på ICA i Ånäset och kan även beställas från Ivan Nilsson boende numera i Ånäset.
Ett är ändå säkert, för vissa människor finns bara möjligheter. Ivan har tydligen varit en sådan och oöverstigliga hinder har alltid löstP1150007

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *