Ljuset i tunneln.

Efter veckor av hostande, kraftig  infektion i bronkerna, samt ett flimmer som varit mycket besvärande, med andfåddhet.
Äntligen börjar se ett litet ljus i tunneln.  Det värsta av allt har ju varit detta med halsinfektionen som gjort att andningsbesvär kommer som ett brev på posten. Så småningom övergick detta till någon form av ångestkänsla, och naturligt vis alltid nattetid, vilket visar att det delvis är självförvållat. Men när man hamnat i denna situation är det svårt att bryta mönstret. Men kvällen för helgen som varit talade jag med en äldre kristen kvinna som bad för oss och att vi skulle bli hjälpta. Och se det fungerade så jag lyckades komma ur den onda cirkeln. Men du medicineras ju kommer säker många att invända, och kanske även jag ibland. Naturligtvis gör väl all medicin sitt men för för mig kändes det som att få en bönhörelse. Hur som helst så har jag även en bra läkare på Stenbergska som också gör sitt yttersta.Efter diverse medicinbyten verkar allt falla på plats. Infektionen verkar avta liksom den hemska hostan. Sista medicinen är ett kraftigt verkande kortisonpreparat. Så om det fortsätter så här , flimret lugnt, kan sova på nätterna utan kvävningskänsla så kanske mardrömsveckorna kan få ett lyckligt slut.
Nu skall jag i alla fall gå ut i vedboden och såga lite ved i en timme så får jag känna om och hur kroppen fungerar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *