Äntligen….

har jag övervunnit oviljan och tagit mig ut på min första längre promenad. Ja längre och längre. med det menas längre än mellan matbordet och tv-rummet och kanske till garaget någon gång då och då. Skulle med lätthet platsa i biggest loser- gänget, det enda jag kan säga till mitt försvar är att jag har full kontroll på min lilla övervikt. Vi hade ett ärende till återvinningsstationen och efter att ha lämnat in återvunnet material så fortsatte vi till slutet på Bäckmyran i sydlig riktning. Där parkerade vi och tog en promenad på 1 km (1000 meter) Men oj vad kroppen protesterade, det enda som fungerade var det nya knäet*. Hade inte kunnat ana att man skulle bli så hänsynslöst förslappad efter en operation. Ja, ja det har ju varit ett långvarigt förfall innan operationen också. Men nu är det meningen att det skall bli åtminstone var annan dag en sådan här tur. Alltså slut på undanflykter som halka, kallblåst, hosta eller dåligt väder. Det känns jobbigt men det är ett måste.

* Knäet blir ont sedan jag vilat ett tag.

Ett svar på ”Äntligen….”

  1. Att du får ont är bara ”gomärka”. Det är senfästen och muskler som ger träningsvärk. Jag får ännu 15 år efter höftop träningsvärk efter långa(både i tid och distans) promenader. Kämpa på!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *