Att utmana ödet—eller att överskatta sig själv.

Jag Nisse, stackars gamle man, som de senaste 4-5 åren inte satt sin fot på andra sidan av något vägdike, fick i dag ett infall.
Eftersom jag de senaste veckorna, efter en lyckad elkonvertering, känt mej piggare än vanligt så fick jag för mig att fara ut i skogen och söka efter den lågväxande fleråriga ört som heter´Rubus Charmaemorus’. Självfallet var det ett eget hemligt ställe relativt nära bilväg. Satte trugan på kryckan och gav mig iväg. Tog mig fram till myren utan större problem, sedan åkte jag hem och meddelade dottern att det var plockvärt. Kände redan på första hemvägen att det var i jobbigaste laget att klafsa runt på mossig myrmark.
Dottern kom och vi begav oss åter till den inmutade myren. Kände redan då att jag nog överskattat krafterna.  Efter höftoperationen i februari var det en rätt så lång konvalescens, därefter ett par månader med hjärtflimmer. Sedan det långvariga problemet med utnött knä, ja nog borde jag kanske ha förstått bättre. Men ordspråket säger ju att: om huvudet är dumt får kroppen lida. Och nog rackarns fick kroppen lida, för efter en timmes intensiv plockande var krafterna totalt uttömda. Ryggen värkte, andhämtningen häftig, och det utdömda knäet lät som en utnött drivknut på en bil. Tog mig fram till vår rastplats där det blev en välbehövlig vilostund. Efter den vilan så tog jag mig åter till bilen.  Men det var fantastiskt att än en gång få komma på andra sidan av vägdiket. Och trots alla vedermödor så skulle jag nog göra om detta igen, för tack vare den utomordentliga sjukvården, och de reservdelar som finns att tillgå, så kommer jag nog att bli som ung på nytt. Nej, som alla förstår så är det en överdrift men min optimism är ganska stor samtidigt som att man får aldrig, aldrig någonsin ge upp.
P8020005
Plockarkompisen väl påpälsad för myggen som gjorde sitt yttersta för att tömma oss på blod.
P8020006

P8020007

Trött, trött på gränsen till medvetslöshet.

3 svar på ”Att utmana ödet—eller att överskatta sig själv.”

  1. Du är bara för bra, trotsar dina onda knän- Jag ser att det fanns riktigt gott om bär på hemliga stället. Ha en bra dag i källar´n on du ska vika presentkartonger vill säga.

  2. Stor respekt för dig Nisse….nån stackars gammal man är du ju tydligen inte..Vi som inte ens har några reservdelar ännu skulle inte kunna hänga med i ditt tempo…och din optimism är avundsvärd!!!!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *