Allting har sin tid—allting tar sin tid.

I dag var alltså den dag när det skulle ske ett under,kanske.  Skulle vara i god tid på lasarettet för blodprovstagning samt EKG. Om dessa saker var i sin ordning skulle det bli elkonvertering.  Klockan 07:00 klev jag in i ankomsthallen och tog en kölapp.  Innan klockan 08:00 var proverna tagna och blodet skickat på analys. Vid niotiden konstaterades att PK-värdet var ok ock att flimret fanns kvar,men då dök problem  upp på grund av att IVA var fullbelagt. Så det var bara att vänta och vänta och vänta. Hade ju varit fastande sedan midnatt så hunger och framför allt törsten började bli besvärande. Vid trettontiden började en huvudvärk göra sig påmind på grund av vätskebrist så det var dags för dropp. Fortfarande smockfullt på IVA så vid halvtvåtiden var det meningen att dra nålen ur armen och att jag skulle få ny tid nästa dag. Men jag tyckte att hade jag väntat i nästan 6,5 timme så kunde jag fortsätta. Så blev det bestämt,i samråd med läkaren som skulle utföra ingreppet,att jag skulle fortsätta att vänta. Helt plötsligt blev en sängplats ledig och sedan svischade det bara till och jag låg i en säng med massor av sladdar och kablar på överkroppen. Sedan minns jag inget mera förrän en vänlig sköterska frågade om jag var vaken. Det var liksom klart redan men jag fick ligga kvar ett bra tag för EKG kontroll. Enligt all apparatur så slår nu hjärtat lugnt och fint, syreupptagningen är 99 procent. Fick sedan verkligt gott kaffe och flera mackor. Vid tretiden kom jag ut från lassa på något vingliga ben för narkosen känns ju ett tag efteråt. Lyckligen hemma nu och nog var det lättare att ta sig uppför trappen, men det är väl först i morgon som jag kan känna efter riktigt för det har varit en jobbig dag. Men jag är tacksam över att snälla människor bett böner för ett lyckat resultat. Även oerhört tacksam över alla dessa fantastiska människor som tålmodigt jobbar med sjukvård.
På sådana här ingrepp är det nog tröskelgaranti, för ingen kan förutsäga hur kort eller lång tid resultatet håller.  Så fortsatt rapportering lär nu följa ett tag framöver.

Ett svar på ”Allting har sin tid—allting tar sin tid.”

  1. Woho

    Det där låter som goda nyheter. Har du hunnit känna något om hur flåset är, har det blivit bättre eller kommer det först att märkas om någon dag?

    Kul!!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *