2012- löften och förväntningar.

Inför nyårsskiftet  brukar många avge löften som bryts ganska snart. Förväntningar brukar också finnas som inte alla gånger uppfylls. För min egen del har jag inte utlovat några nyårslöften. Har insett för länge sedan att jag varken kan eller vill ändra på något. Klart är att det finns saker jag vill göra annorlunda men för den den skull behöver man inte basunera ut det som nyårslöften.
Vad har jag då för förväntningar under det nya året. Mest av allt att det blir lugnt på Koreahalvön
samt att Irans vapenskrammel i Persiska viken inte leder till krig. Men skulle Hormozsundet blockeras av Iran kan det bara sluta på ett sätt.
För min personliga del förväntar jag mig en höft/knä renovering. Men den delen hänger ju samman med att NUS (Hud) renoverat skinnet på mina ben. Har väntat länge på kallelsen, och faktiskt,
på nyårsafton kom brevet. Så den 10 jan. skall jag infinna mej i Umeå.
Men under tiden jag väntat har det skett något jag vill kalla ett under. Båda mina ben,från knä och nedåt, är i stort sett läkta. Något som de aldrig varit de senaste 20-25 åren. Och detta har skett under de 3 senaste veckorna. Visserligen har jag bett om hjälp och visst har jag i vissa fall en stark tro. Men min förvåning var ändå total när jag plötsligt upptäckte att den envisa klådan, och de ständigt återkommande såren plötsligt var borta. Hoppas bara att det håller i sig. Återstår en del skavanker vid fotlederna. Skall ändå åka till NUS för innan kirurgerna “hugger in” på mej så måste jag ha ok från Hud. En annan förhoppning är att det skall komma positivt besked från isotopundersökningen av lungorna, samt att cancern fortsättningsvis skall vara under kontroll.
Ja, det var inte lite förhoppningar man någonting borde väl kunna slå in. Trots allt så mår jag riktig bra och är fortfarande fylld av livsglädje.