Ett jobbminne.

Vintern 1974/75 hade jag hand om ett betongjobb inom min kommun. Ett militärt sådant med allt hemligt. Min fru jobbade helg och av någon anledning åkte jag till jobbet. Det var söndagsmorgon och jag hade våra barn med 4 och 7 år. Det var enorma ståldörrar på objektet, och vi gick in. Skulle nog kolla något, men direkt vi kom sa ett av barnen det magiska “bajsa”. Snabbt ut för naturbehovet, hörde samtidigt ståldörren gå i lås. Första tanken nycklarna, hade naturligtvis lagt ifrån mej dom inne. Andra tanken, vilken tur att båda barnen var på utsidan.
Så var det bara att inse att det var en aning klantigt gjort. Åkte hem och sen följde,söndag till trots, ett mycket ringande. Till slut fick jag fram att det fanns en betrodd person i trakterna av Umeå som hade hand om reservnycklarna. Ja, sen var det ju bara att åka iväg för att låna dom.
Så kan det om man är kille och bara kan göra en sak i taget.

Ett svar på ”Ett jobbminne.”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *