Lodjursjakt—oplanerat.

För rätt många år sedan var jag ute med min blandrashund i ett försök att få tag i en hare. Platsen var ungefär där jag senare mötte den förvirrade älgen. 
http://www.knaften.se/2011/01/18/vad-var-det-med-lgen/Det var ungefär10 cm nysnö. Körde in efter en skogsbilväg, ställde undan V-4:an, och släppte ut hunden. Gick en bit tillbaka efter vägen och stannade till i kurva där jag hade bra sikt åt båda hållen. Första halvtimmen hände inget men plötsligt ser jag något. Ungefär 200 meter bort kommer ett djur gående i bilspåret. Först tanken var, ser ut som Tuff brorsans hund, men kom på den att den hunden inte fanns längre. Sedan blev djuret nedgraderat till räv. Satte mig på huk, tänkte att jag ville se hur nära den kom innan jag blev upptäckt. Men djuret fortsatte i samma takt och jag började tänka att det var en stor rackare till räv. Så småningom gick det upp ett ljus. I det ljuset började jag se att det måste vara ett lodjur. Plötsligt var lodjuret på 10-15 meters avstånd. Det stora lodjuret såg riktigt elakt ut och som en reflexrörelse lyfte jag hagelgeväret och tryckte av.
Det kan man säga blev knall och fall. Då plötsligt infann sig eftertanken.  Det var nog inte lovligt* att skjuta lodjur då. Sen visste jag att det snart skulle komma ett gäng som jobbade i skogen. Blod på nysnön syns förfärligt väl. Det blev som brått, lodjuret hamnade under bakdynan i v4:an. Raskt sopade jag bort alla spår i nysnön och var precis klar när arbetarna passerade.
Resten var ju bara en formsak.

* Kan väl säga att det är tre gånger preskriptionstiden, som den var då, sedan detta hände.

Ett svar på ”Lodjursjakt—oplanerat.”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *