Kom på sak till när jag läste om kvarnen.

Mjölnaren som var på kvarnen i Överklinten 1949/50 och framåt i tiden kände jag ju ganska väl efter mina malningsbesök i kvarnen. Det var en bra och trevlig karl som jag hade uppfattat honom. Men en kväll tappade han till slut tålamodet efter att ha blivit utsatt för, vad det skulle kallas i dag, busringning. Han hade nämligen två döttrar , och den äldre var jämnårig med det ungdomsgäng som fanns i byn. D.v.s. 13 till 15 år. Vi killar brukade ha bra pejl på var tjejerna var samlade och om det var någorlunda FF brukade vi få komma in. Då kunde det bli ganska oskyldiga lekar i mörkret som t.ex. att byta fru. Den kille som inte hade någon i knät ropade i mörkret: Min fru var bra men —— är bättre. Så rullade det runt och hade man någon “favorithustru” så fick man ju försöka hålla reda på vart hon tog vägen. Det var inte det lättaste för man fick inte ropa tillbaka med en gång. Klart var väl att det kanske utbyttes en del kramar i skydd av mörkret men knappast något mer tror jag i alla fall.
Ja så var den kväll som mjölnaren var en hel del arg. Den aktuella kvällen var flickorna försvunna men en spanare hade uppsnappat att dom samlats hos mjölnarens dotter. Hur skulle vi då få komma dit? Vi cyklade till byns bemannade växelstation där det fanns en telefonhytt. Så började ringandet. Får jag prata med ——— sa första killen som ringde. Nej hon är inte hemma svarade mjölnaren. Så ringde nästa kille och samma sak  upprepades. Vi visste stensäkert att hon var hemma. Så fortsatte samtalen och till slut var det min tur att ringa. Just då var tålamodet fullständigt slut hos mjölnaren,  efter en hel ovett frågade han varför jag ringde så många gånger. Jag kunde ju sanningsenligt svara att jag inte hade ringt förut. Nåväl den kvällen kom vi inte in men vid ett senare tillfälle. Så den som väntar på något gott kan vänta några dagar till.
Senare ringde mjölnaren till stationen för att få veta vilka som ring. Men tjejen i växeln var ju i samma ålder som vi så hade hade naturligtvis inte en susning.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *