“Som å njup ut ljusä”

När det för ett halvår sedan uppdagades att jag fått en följeslagare av oönskad sort blev det ju aktuellt att försöka behandla densamma. Detta hade då till följd att min biologiska klocka fått en “larmanordning” som inte är det minsta påverkbar.I början av behandlingen var det inte ovanligt med flera “larm i timman”.  D. v. s. våldsam värmeutveckling i kroppen som resulterade i stora obehag av helkroppssvettningar och en känsla av det “kokade i huvudet”.
Numera har läget stabiliserats till 1-2 timmar emellan. På nätterna är det för närvarande 75 minuters intervaller som gäller. Denna natt t.ex så vaknade jag första gången 23:00. Sedan 00:15,
01:30, 02:45, 4:00. Sedan dröjde det faktiskt till 06:00. Varje gång jag vaknar så går jag upp för då blir det en relativt snabb avkylning. En stor tur i bedrövelsen är ju att jag somnar ganska lätt igen. Som rubriken antyder är det som att släcka ett ljus.
Vad gäller följeslagaren har jag tyvärr sett i många fall att har den väl fått fäste så verkar den svår att bli av med. Det är som att rensa ogräs i jordgubbslandet. Hur noga man än är så poppar det upp igen. Men genom att ständigt störa tillväxten kan man nog hålla nere ogräset. Ja, det var ju också en sorts liknelse. För det mesta så tänker jag inte så mycket på följeslagaren, men ibland kommer tankarna. Hur är det egentligen, arbetar den  i det tysta, försöker den att angripa på något annat oväntat ställe? Läkaren sade: Var inte rädd för att prata om sjukdomen för det underlättar. Och det ligger nog något i detta.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *