Hästens roll på landsbygden förr och nu.

Nu skall det äntligen bli av det som jag påbörade för ett bra tag sedan. Hästen betydelse för landsbygdens jord och skogsbruk förr var ju  livsviktig. Minns ju från min tid i skogsarbetet under 40/50-talets vintrar att det var enorma mängder virke som med hästars hjälp fraktades till älvarna.  Vid större avverkningar kunde det vara upp till 4-5 hästar som deltog i transporterna. Alla hade olika klang i klockorna så man visste alltid vilken kusk som var i annalkande. Tufft jobb för hästarna men det var ofta stora starka ardennerhästar. Jordbruket var ju också helt beroende av hästens hjälp. Så småningom kom dock traktorer att ta över hästarnas jobb. Första gången jag såg en traktor i slåttern var ungefär i årsskiftet49/50. Det var en granne som kopplat en slåttermaskin, avsedd för hästar, bakom en traktor. Ett långt och svårmanövrerat ekipage som inte var helt problemfritt. På slåttermaskinen satt grannens son och skötte upp/nedfällning av slåttermaskinskniven. Plötsligt fastnade en träpinne i kniven och det blev tvärstopp. Slåttermaskinen välte och sonen flög genom luften men klarade sig turligt nog oskadd.

Vad gäller tidpunkten för traktorer i skogen hade jag inte en susning, Men visste att piojärer på den sidan var bröderna Sjögren från Granträskliden. Så jag slog en “pling”till Ruben och han bekräftade att dom var dom allra första inom Lycksele kommun som började använda traktor i timmerkörningen. Och det 1954/55.
Efter denna historik så kommer jag då äntligen till den  aktuella situationen av hästarnas användning i dagsläget. Har ju hört att Knaften är en “hästarnas by”och att det skall finnas ungefär 35 stycken med anknytning till byn. Så jag tog kameran och åkte i väg på en rekognoseringstur. Första anhalten blev stall Grynet där en stolt ägarinna, den motorcykelåkande barnmorskan Marita Birgersson, visade upp sitt nyförvärv.
S5002318

S5002301

Nyförvärvet på bilden är hingsten Manzanillo 5 år och direktimporterad från Spanien. Används för närvarande till en del avel , men är även mycket lämpad för dressyr.
S5002306

Manzanillo ute på grönbete med en blivande “fästmö” i hagen bredvid, men det verkar vara bäst att äta först.
S5002377
Här är återväxten säkrad. Detta är stoet Euforika 13 år med sin avkomma.
S5002372
Nästa anhalt blev stall Underbacken. Där hittade jag Mona Gidlöf och Sara Gustafsson med sina islandshästar.
S5002375
Snälla och snygga hästar som kanske gillar att bli fotograferade.
Från väster är det Ruda och sedan Krummi. De två ägs av Mona. Längst till höger står Saras Litla
Stjarna. Isländska namn och inte felstavat.
Tidigare i höst hade vi ju ett par frostnätter. Passade då på att fota några av Evelina Jonsons hästar som nog tyckte att det var skönt att ta på sig ytterrockarna när det börjar bli lite grinigt väder
S5002368
Ja detta är bara en del av de hästar man kan se när man tar en tur genom byn. Är tämligen övertygad om att hästbeståndet i dag är betydligt större än när Knaften blomstrade som mest som jord/skogsbruksby. Hästen i dag är nog mera till för fritidsaktiviteter men den har också stor betydelse för att hålla landskapet öppet. Men nog saknar jag “plingandet “ från hästklockorna som det var förr. Att det skulle bli problem med flugor som någon kanske trott har jag inte märkt ett dugg av. Har ändå haft hästar så nära huset som 30 meter, men inga som helst obehag. Det är bara trevligt och så kanske barnbarnet på 2 år kan få titta lite närmare.

Måste lägga in en bild som är tagen en kväll i augusti. I skymningsljuset vet man inte riktigt vad man ser. Kära läsare av denna spalt , vad ser ni? Bilden är tagen ca 1,5 km från Knaften City.
PS. Den som vill läsa Maritas hemsida är adressen: www.hingst.n.nu

Ett svar på ”Hästens roll på landsbygden förr och nu.”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *