Kristineberg—ett samhälle i kris?

I början på 1970-talet fick det entreprenadföretag, som jag då var anställd hos, uppdraget att byta ut alla va-ledningar i hela Kristineberg. Då var det  ett blomstrande välskött samhälle, men har på senaste tiden läst i tidningarna att samhället inte längre är vad det varit. Om jag förstått det rätt så hade någon köpt en mängd hus av gruvbolaget för en symbolisk peng. Sedan blev det uthyrning till invandrarverket. Ytterligare en ny ägare av nämnda hus har tillkommit, och denna person har tydligen inte skött vare sig hus eller avgifter för el och va. 

Midsommardagen beslöt jag att göra ett besök i samhället för att med egna ögon se om allt stämde med tidningsuppgifterna. Parkerade bilen vid det som varit buss- och bensinstation
Tog sedan en promenad efter Kronåsvägen, sedan vidare tillbaka efter Dammgatan. Det var en deprimerande syn. Villa efter villa var obebodda, gräset växte högt, fönsterrutor  var spräckta och tak i dåligt skick.  Stora hyreshus som stod tomma, färg som flagnar på väggarna, tak som ser ut att vara på väg att falla in.

Vad allt detta elände beror på kan jag inte riktigt svara på. Talade med några personer som fortfarande bor kvar. Fick en liten inblick i hur befolkningsmängden drastiskt minskat. Fick även erfara att både kommunalråd och kommunchef inte stod särskilt högt i kurs i Kristiniberg. Men om detta är relevant kan jag inte avgöra eller ha någon uppfattning om. Allt är för komplext, det krävs mycket undersökande verksamhet för att riktigt objektivt kunna förstå problemen. Men faktum kvarstår ju ändå.  Det finns ingen affär, kiosk eller bensinstation, skolan läggs ner till hösten. Men förskolan skall finnas kvar och där skall dom tre första årsklasserna inhysas. Goggla på :Kriberg från förr. Finns mycket intressant > 

Det var många minnen som poppade upp under besöket. Jag hade själv kopplat in VA till alla fastigheter efter Yttervägen. Trots att jag räknades in i arb.ledarnas grupp så drog jag på overallen och jobbade med rörarbeten. Vi var nämligen något överbefolkade på arb.ledarsidan, så i stället för att sitta inne på kontoret och läsa tidningar som någon tillämpade så föredrog jag att jobba. Det var en mycket lärorik vinter. Rörmockaren gav mig en snabbkurs i konsten att använda gängskiva. Det var nämligen järnrör från fastigheterna som skulle anslutas till det nya systemet med polyetenslang när det gällde vatten.  Avloppens plaströr anslöts till bef. betongrör.

S5002261

Den nedlagda konsumbutiken.
S5002262
S5002263 
Tomma affärer.
S5002266
S5002269
S5002268

Obebodda hyreshus.
Detta är bara en bråkel av alla tomma hus.
S5002272
På hemväg blev kaffe/grillpaus vid vackra bron över Vindelälven som ligger vid gamla färjeläget.
Sedan fortsatte färden mot Norrbyberg efter en nylagd fin asfaltväg. Men vid hemkomsten har jag bara ett dystert minne kvar av nuvarande Kristineberg.

3 svar på ”Kristineberg—ett samhälle i kris?”

  1. Fick se detta av en slump nu ikväll Nu har det gått några år sedan du skrev detta och kanske även sedan du var här i Kriberg…
    Mycket har hänt sedan dess, befolkningen har ökat lite sista åren, tomma förfallna hus har rivits, ny restaurang har startats och även minilivs, simhallen med gym, sporthall och ungdomsgård är kvar och har i höst utökat öppettiderna, Underjordskyrkan som är öppen sommartid, Slalombacken och skidstugan, 2 skidspår, hockeyplan, fotbollsplan, tennisplan, vävstugan, skolan är inte nedlagd, bara flyttad till andra, bättre anpassade lokaler för åk f-3. Gruvan har över 200 anställda plus en massa entreprenörer, det finns bilverkstad och betongfabrik och några föreningar
    Säkert har jag glömt nåt.
    Vi är nästan 200 personer som bor här och trivs här!
    Som Kribergsbo tycker jag det är väldigt tråkigt när en negativ bild visas upp av vår fina by där vi kämpat i många år, och fortfarande kämpar för att vända trenden. Det gör inte vårt jobb lättare… Det är hårt arbete och det tar tid, särskilt när vi, till stor del, jobbar i motvind… Vi arbetade med detta redan när du var här, synd du inte träffade på någon som kunde berätta om det
    Önskar att du kom tillbaka nu och fick se, och även visa, den utveckling som skett /Elin

  2. Man blir lite deprimerad av att se sitt barndoms ”kvarter” helt i ruiner. När jag bodde där så fanns allt man kunde behöva. Handlade alltid på Brukshandeln. (inte konsum) Det var verkligen ett blomstrande samhälle. Fanns bank, post, frisörer, skoaffär, stuvbod och en helt underbar kiosk. Sen har man succesivt sett hur samhället blivit mindre och mindre. Nu åker man helst inte förbi för det är inte nån glädjande syn. Vill ha kvar alla mina trevliga minnen därifrån.

  3. Håller med om den dystra känslan. Tragiskt att samhällen ska dö ut. Sådan tur att grillstunden blev trevlig, trots blåsten!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *