Kronojägarens smakbit.

I den gamla goda tiden hade kronans personal fullt upp att bevaka att ingen olaglig jakt bedrevs 
Tillgången på älg en bit in på 1900-talet var ganska begränsad. Men allteftersom skogavverkningen gav kalhyggen så blev det bättre förutsättningar för älgarna att finna föda.
I och med detta blev tillgången på älg något bättre och därmed ökade det som i daligt tal kallas tjuvjakt. Ett fult, ord för det jagades enbart med tanke på att skaffa mat.
Vid ett tillfälle när min far varit med på en jakt och lyckligen kommit hem med sin del så skulle ju köttet tas om hand. Min mor brukade torka en del köttet i ugnen på järnspisen
En gång när hon hade “olaga”kött i ugnen så klev plötsligt kronojägaren in genom dörren på torpstugan. Som brukligt så blev han bjuden på kaffe, och trots hans närvaro måste ju mor hålla koll på det som var i ugnen. Då frågar kronjägar´n: Vad har frun i ugnen? det luktar ju kött.
Mor var iskall och svarade : Jag håller på att torka tjäderkött, vill herrn smaka en bit. Ja tack svarade mannen, och blev serverad en bit. Han karvade och åt upp köttstycket och sedan sade han. det var verkligen ett ovanligt gott tjäderkött. Sedan tackade han han för sig och åkte iväg.
Men rimligtvis borde han nog ha kunnat skilja på älg/tjäderkött. Kanske fanns det ändå en medmänsklighet under den till synes barska ytan. Vad vet jag för jag var nog bara påtänkt då.

2 svar på ”Kronojägarens smakbit.”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *