Blodsugarbacken- varför heter den så?

Efter grusvägen från Knaften mot Gravsjö finns ett backkrön som har  en tall av större modell. Den backen har sedan urminnes tider hetat Blodsugarbacken. Man kan ju undra vad som föranleder namnet!
Som ung, ca. 18 år, fick jag mig till livs en historia, eller kanske en skröna om bakgrunden.
En mycket mycket gammal man berättade att just där på den platsen brukade det hända märkliga saker. Dimmiga mörka höstnätter brukade jättelika blodiglar krypa upp ur den närbelägna tjärnen.Den vägen var ju för länge sedan bara en  gångstig.
Efter den stigen kom en man gående en höstnatt. Han hade besökt bekanta i en by en bra bit bort. Där hade han undfägnats med det elixir som är mänsklighetens gissel.
Nåväl, han hade gått länge, alla vet ju att promenader på skogsstigar i mörker och dimma är rätt krävande. Så mannen hade tydligen blivit trött och behövde vila sig.
Han hade satt sig ned lutad mot tallen och troligtvis somnat, kanske med hjälp av det intagna elixiret. Mannen vaknade aldrig mer. 
Sovande där i mörkret föll han offer för blodiglarna. Han hittades ett par dagar senare fullständigt tömd på blod. Det märkliga med den här historien är ju att efter denna händelse försvann blodiglarna.
Anledningen till detta är ju svårbedömt. Antingen tålde dom inte sprit eller så blev dom desorienterade och torkade bort någonstans, kanske i ett sandtag ellet liknande.

4 svar på ”Blodsugarbacken- varför heter den så?”

  1. Jo.jo. Saken är bara den att gångstigen till Gravsjö inte gick där vägen nu går utan ca 200 m norrut och följe rågången mellan ”vårt skifte” och Israel & Janne Ludvigsson.
    Däremot tjuvsköt jag vårvintern 1944 en tjäder på topp i den tallen.

  2. hahaha…. hu, du berättar så mycket hemskt. Jag har hört så få riktiga historier så jag blir lätt så rädd, tur att Magnus är här. Berätta mer!!!!!!!!!

  3. *fniss* Jag tror det var migrerande iglar som var på väg någonstans. Just det här året så hade dom motvind och tick vila just där… och med ny energi i deras små sladdriga kroppar så susade dom raskt vidare ner mot Egypten.

    Sedan dess så har det aldrig varit så mycket motvind så därför har dom aldrig varit nödgade att nödlanda just där igen 🙂

  4. Jojo, en vacker skröna må jag säga! Tror nog att namnet kommer sig av att det helt enkelt är fasligt energikrävande att cykla uppför backen!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *