En nostalgisk resa.

Torsdagen den 11 juni var jag och min hustru inbjudna till en examensmiddag i Kiruna. Min systers barnbarn skulle nämligen ta studenten vid rymdgymnasiet i Kiruna.
 S5001987
För oss var det kanske lite av en nostalgisk resa.  Själv var jag i Kiruna första gången 1954.  Var nämligen på några månaders gästspel vid Jägarskolan. Meningen var att jag skulle bli en stenhård jägarsoldat. Men krigsmakten upptäckte snart sitt misstag och returnerade mig till I 20 i Umeå. Resten av militärtjänsten är en annan historia.  1971 däremot åkte vi med hela familjen till Kiruna. Företaget jag var anställd hos hade fått jobbet att bygga ut flygfältet.  Pingsthelgen –71 startade vi resan. Ulrika var då ungefär 2,5 månader.  Resan upp tog 12 timmar och det var den varmaste dagen på 50 år i Norbotten. Åka några timmar rast med mat och blöjbyte o.s.v.  Nåväl vi kom fram och bosatte oss över sommaren i Kurravaara. En liten by vid Luleälven 18 km nordöst om Kiruna.
      Resan denna gång gick betydligt snabbare. Vad som förändrats mest under åren som gått var framförallt vägarnas beskaffenhet. Förr var det en hel del grusväg på sträckan. Men nu var det kalasväg. Men ödsligheten var densamma. Och Kiruna hade väl vuxit en del men allt var sig rätt likt i alla fall. Och jägarskolan var nedlagd för länge sedan. Visst var det trevligt att komma till Kiruna igen men det kändes nog fortfarande en aning avsides där.  Studentmiddagen var trevlig och med många kända ansikten närvarande. Fredag sedan vi tittat på när studenterna “släpptes ut”så packade vi ihop och åkte hem igen. 110 mil i bil på 2 dagar och en övernattning på en stenhård hotellsäng. Ja nog var det verkligen skönt att komma hem igen.

2 svar på ”En nostalgisk resa.”

  1. Ja, nog var det trevligt alltid, men ni kunde ju stannat en dag till så hadd hä ju int bleve så intensivt. Men det är ju herr Bertholdsson i ett nötskal, eller???
    Ha det Meta

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *