En verklig vän 1988-04–2001-02.

 
  Här under plattorna vilar det som varit en verklig vän. Blandrashunden Hobbe en korsning mellan gråhund och hamiltonstövare. Det var min andra blandrashund och jag hade bara goda erfarenheter av blandras. Min förra, Jeppe, blev efter några år en riktigt hyfsad ståndhund med 25 älgar fällda på ”stånd”.  Hobbe var en lite vekare hund men artade sig ganska bra. Men så hände något som inte borde hänt. Fyra grabbar från byn, ofta försedda med luftgevär, hade tydligen skjutit på Hobbe när han befann sig i rastgården och jag var borta. Det  satt kulor i hundkojan och Hobbe var livrädd. Tänkte att innan hösten skulle det väl vara glömt. Första gången vi begav oss till skogs efter händelsen så var Hobbe glad som vanligt när han hoppade ur bilen. Men när jag  sedan tog fram geväret sprang han tillbaka till bilen och krafsade på dörren. Skadan hade blivit  livslång. Så fort det var lagjakt och ett skott hördes kom Hobbe direkt tillbaks. Som kompis på enmansjakt var han trevlig att ha med. Tyvärr blev han obotligt sjuk så jag blev tvungen att ta bort honom lite i förtid. En sorgens dag.
 Här kommer en liten minnesruna om Hobbe.
 

Kategorierom

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *