En betongtung historia.

        Varje sommar under åren 1968- 1972 var jag stationerad i Umeå. NPL hade ju under en följd av år markarbeten på Universitetsområdet. När konstverket Norra Skenet skulle resas 1969 behövdes ett fundament gjutas. Gropen var grävd, 4,5x 4,5 ca. 3 meter djup. Min kollega Helge och jag satt i kontorsboden  som var placerad efter Strombergs väg vid Samhällsvetarhuset. Det var lugnt just då. Vi tittade på fundamentritningen och tyckte att ”vi smäller ihop formen” och gjuter det där själva. Fyra betongben på en platta ,bultfästen exakt ingjutna. När vi började se slutet så beställde vi betong till kl.7:00 påföljande dag. Men slutjusteringen tog längre tid än väntat. 5:00 var det äntligen klart för gjutning med betongfickan på plats.Punktligt kl. 7:00 fyllde betongbilen fickan. Skulle fylla traktorskopan, drog i handtaget för att öppna luckan. Då lossnade luckan och plötsligt stod jag där med betong upp till knäna. Det blev mycket handskottning. Men efter en snabbrep av luckan så fungerade allt som det skulle. Fundamentet blev klart med god passform. På senare år har det grävts upp och flyttats närmare dammen men håller fortfarande ihop.Slutet gott men nog var vi allt trötta. ( När vi bockade armeringsjärnet  råkade Helge bryta av skaftet på sin älsklingspipa.)  PS: Har just hittat igen Helge via hitta.se. Han var samma glade kille fortfarande och skrattade gott åt piphistorien. DS

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *