Till minne av Arro.

                   För att på viktigt uppdrag fara
                   Vi hade åter samlats
                   Man borde statistiken klara
                   Det hade noga framlagts.                   
              
                   Den andra älgjaktshelgen
                   Vi sa vi gör så gott vi kan
                   Där vi samlats omkring elden
                   En skara stor om åtta man.

 
                   Jag kom till Funnesmyren
                   sen vi som vanligt dragit lott
                   Nu dämpats värsta yran
                   För vi fick bara skjuta smått
  
                  Från Kenneth kom rapport
                   Om mot stortallen en lov
                   Rapport av annan sort
                   Var att någon satt och sov     

              
                  Mot vägen sedan färden gick
                  Där passarkedjan satt
                  Nu genast skärpte jag min blick
                  Tog snabbt geväret fatt

                   
                   Där bort i kroken han kom då
                   En trött och sliten hund
                   Han ville kanske vila få
                   Enbart en liten stund      

            
                  Och fram till mig han kom likväl
                   Nåt som aldrig hänt förut
                   Som om han ville ta farväl
                   Som om hans jakt var slut  

                
                   Jag ned från tornet genast klev
                    Då Arro mot mej kom
                    Han såg på mig satte sig ned
                    Och jag klappade honom om                    

                    Att dela maten då jag valde
                    Med rökt fläsk korv och macka
                    Med god aptit han detta svalde
                    Jag såg att han ville tacka     

              
                    En liten tår jag fällde
                    När jag såg hans sorgsna min
                    Han visste nog vad som gällde
                    När han mot hemmet gick 

                  
                    För denna allra sista gång
                    Han följt med älgjaktlaget ut
                    För aldrig mer vi hör hans sång
                    Men allting måste ha ett slut 

                   
                    Vi minnas skall hans storhet
                    och alla älgar som han ställt
                    Samt minnas hans delaktighet
                    I alla älgar som hans husse fällt                     R 2  2004 09 19

Ett svar på ”Till minne av Arro.”

  1. Tjo Ho.
    Har nu hittat Din sida.
    Speciellt kul med dikterna (hunden hette visst Arro tror jag) och gamla foton med tillhörande historia.
    Bifogar ett anonym dikt som visar att det inte alltid går som på räls.

    En hundförares vardag i Rödingträsk en septembervecka 2006.

    1.a dagen, veckan kvar
    nu jag ner till Bräntet far
    kammen styv, nu ska dom få
    men tomhänt hem, det fick jag gå.

    2.a dagen, mycket kvar
    nu vi uppå Berget far
    ståndskall dånar, nu är det klarrt
    8 minuter, inge mera det varrt.

    3.e dagen, veckans mitt
    på Ko+kalv jag fick en titt
    gick på Sives-Rismyrbränna
    hä vart inge mera dänna.

    4.e dagen, slutet nära
    vars i himeln ska vi fära?
    Jo, till Fredrikshall vi gå
    men ingen kalv vi fick ändå.

    5.e dagen, veckan slut
    och inte har jag fått nåt skjut
    nu Bräntet sista chansen bär
    men inget hänn, å hem ja fär.

    hunnförar´n

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *